Post by Hanna Hansson

Det är dags för mig att ta farväl för att möta nya äventyr i höst. Hur summerar jag då ett år som delprojektledare på Park Central? 🌳 Visserligen är det ett väldigt häftigt projekt jag fått vara en del av men främst är det människorna och kulturen jag kommer bära med mig. Sällan har jag så snabbt känt mig som en naturlig del av gänget och jag har verkligen älskat denna arbetsplats. 🧡 Jag kan inte annat är applådera Åsa Vernersson och Johanna Hedenskog som med sina underbara personligheter satt sin prägel på hur vi i beställargruppen agerar både mot varandra men också gentemot alla andra i projektet. Ni har skapat utrymme för att påverka, visat omsorg och förtroende, skrattat och gråtit och backat mig hela vägen. Ni är sjukt bra på många sätt! 👏🥳 En lika stor applåd till Michael Rusin som i rollen som platschef driver ett välstrukturerat, arbetsmiljömässigt säkert och exemplariskt städat bygge. 🙌 Tack till alla ni på NCC Building som hjälpt mig framåt i såväl avtals-, projekterings-, produktions- och hyresgästfrågor, underbart att sticka in huvudet på era kontor och snabbt kunna bolla saker. Love it! Mailkorgen hade varit 100 ggr större om inte nästan alla i projektet, oavsett roll, dagligen funnits på plats i etableringen och löst saker på stående fot eller i möten istället för i mailslingor utan slut. Jag har verkligen uppskattat att spendera mina dagar i bodarna! Och mina fina fina hyresgäster - vad tråkigt det hade varit utan er!! STC vars gym tar form under Elins ständigt positiva ledning och ELU som ska flytta sitt kontor hit med Hans i spetsen och med stenkoll på allt. Det är med viss avundsjuka jag nu lämnar över er till mina grymma kollegor. Hoppas ses på era invigningar! 🎉 Inte heller ska jag glömma bort samarbetet med CNK resp TRV som jag lärt mig mycket nytt av i de tekniska gränssnittens förlovade land. Ser fram emot att promenera runt huset på det vackra markteglet, att se park och torg ta plats och att faktiskt kunna ta tåget under marken! 🚇🌳🌱🌼🧱 Och själva byggnaden Park Central då? När jag kom var inte fasaden på plats, det fanns ingen takpark, trapphus och ljusgårdar var inte klädda med trä och tegel, parkeringsgaraget var inte klart att ta emot bilar och våningsplanen var i stort sett tomma. Nu ståtar byggnaden med en vacker platsmurad tegelfasad med insprängd konst och fönster och dörrar i ek, och på taket börjar sedumet att grönska och promenadstråk och sittplatser är på plats. Trapphusen är magiskt fina och ljusgårdarna täcks inte längre av ställning utan släpper in solljus till kontoren. Parkeringsgaraget är målat vinrött och p-rutorna är på plats. Hos ELU syns nu utsättningen av väggarna och hos STC har flertalet väggar även rests så det går att få en känsla av volymerna. Måste definitivt tillbaka och se slutresultatet på insidan! Park Central och alla ni som jag jobbat med här - ingen nämnd, ingen glömd - ni kommer leva kvar som ett glatt, kärleksfullt och lärorikt minne under lång tid framöver! ❤️