Post by Campus totalförsvar

💡 Hur bygger vi människor och system för en framtid vi inte kan förutse? Den frågan löpte som en röd tråd genom vårt panelsamtal "Försvarsinnovation – sysslar lärosäten med det?" under Almedalsveckan. Samtalet utmanade en vanlig bild av försvarsinnovation. Det handlar inte bara om ny teknik eller nya produkter. Lika viktigt är att utveckla människor, organisationer och samhällssystem som kan anpassa sig när förutsättningarna förändras. Tre perspektiv blev särskilt tydliga: 🔹 Vi behöver bygga för det oväntade – och se helheten. Samhällskritiska system behöver vara resilienta från början – robusta, anpassningsbara och möjliga att skala upp när det behövs. Men lika viktigt är att förstå hur systemen hänger ihop. Energi, hälso- och sjukvård, försörjning och infrastruktur är ömsesidigt beroende av varandra, och sårbarheter i ett system kan snabbt få konsekvenser i ett annat. Därför behöver vi bli bättre på att stresstesta verksamheter och öva på långvariga och komplexa scenarier, inte bara korta händelser. 🔹 Motståndskraft bygger på människors omdöme. Vi kommer aldrig att ha all information eller kunna förutse varje situation. Erfarenheter från katastrofmedicin visar att förmågan att fatta beslut under osäkerhet går att träna. Att välja en good enough-lösning handlar inte om att sänka ambitionerna, utan om att kunna agera när tiden är knapp och den perfekta lösningen inte finns. Genom att dokumentera vilka överväganden som låg bakom besluten skapas förutsättningar för lärande och utveckling. 🔹 Innovation handlar också om att bygga långsiktig förmåga En återkommande poäng var att innovation inte alltid handlar om att skapa något nytt. Det kan lika gärna handla om att använda och vidareutveckla det som redan finns, utveckla arbetssätt och bygga vidare på befintlig kompetens. En kris är sällan rätt tillfälle att införa nya verktyg eller arbetssätt – då behöver människor och organisationer kunna använda det de behärskar. Pandemin visade att individer och entreprenörer ofta tog initiativ när samhället ställdes under press. Samtidigt väckte erfarenheterna frågan om hur den förmågan bättre kan tas till vara genom långsiktiga strukturer och arbetssätt – i stället för att vara beroende av enskilda initiativ när nästa kris inträffar. Samtalet lämnade oss med en insikt: Försvarsinnovation omfattar inte bara utvecklingen av ny teknik, utan också hur vi bygger människor och system som kan möta en framtid vi ännu inte kan förutse. Lärosäten har en viktig roll i att bidra med kunskap i det arbetet. Deltagare var: Annika Berthold, Chef Programkontor Hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap, Region Stockholm Henric Johnson, rektor, Blekinge Tekniska Högskola Erik Nordman, Avdelningschef för Säkerhet och beredskap, Svenska kraftnät Anders Söderholm, rektor, Kungliga Tekniska högskolan Annina H Persson, professor i fastighetsjuridik, Kungliga Tekniska högskolan Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin, Karolinska Institutet